Andra akten

 

Besök Andra akten

Åter till arkivsidan



Besök


Onsdagen den 27 november besöktes
utställningen av Estlands Ambassadör i Sverige Jaak Jõerüüt i sällskap med Honorärkonsul Harriet Lagebo  och kommunledningen med Borgmästare Alf Egnefors i täten.



Mihkel Nõmm hälsade alla välkomna och beskrev på svenska vad som var utställningens tanke med att visa på hur den första tiden i Eskilstuna var för flyktingar.




Maela Jaanivald berättade på estniska utförligt om utställningens tanke.


Besökarna var överraskade av en rad fakta kring hur esterna togs emot i det svenska samhället. Det var inte helt lätt för balterna. Från kommunister och vänsterfolk ansågs balterna vara fascister och fackföreningsrörelsen hade från början en negativ inställning till dem.


Inom KFUM fick balterna en språngbräda in i  och där utvecklade de en rad verksamheter.


Egna skolor för språk och kultur var en viktig

fråga som inte togs emot av majoritetssamhället.

Det var så illa att t.ex DN skrev att Om de

intellektuella esterna inte var nöjda med hur

skolfrågorna ordnades kunde de ju söka sig

ett annat land.


Efter baltutlämningen bildade esterna egna

föreningar i strid mot kraven i asylrätten. Ingen

politisk verksamhet fick bedrivas. Esterna hade

som det politiska målet ett fritt Estland. Inom

den estniska föreningen utvecklades en rad

främst kulturella verksamheter. I Sverige bildades

kring 700 olika föreningar  varav minst ett

tjugotal i Eskilstuna.


Den Estniska Evangeliskt Lutherska

Kyrkan bildades i Eskilstuna juni 1946.

Församlingen var betydande och hade

kring 360 medlemmar vid tioårsfirandet.


Efter visningen uttryckte ambassadören

vikten av att Estland och ester blir synliga.

Det är viktigt både för historien och för

framtida kontakter och utveckling.










Mihkel Nõmm