Eskilstuna Eesti Seltsi Arhiiv algatud 1944A.
Eskilstuna Estniska Arkiv börjar från 1944 .
Under uppbyggnad
Valmisel
Under construction
Esileht/ Start Eskilstuna
Projektbesktivning
Medarbetare
Kontakt
Arkivet i Eskilstuna bakgrund
Ledningsgrupp
Estniska föreningen Eesti Selts
Estnisk Exilkonst 2014
Exilkonst 2016 Ebelingmuseet, Torshälla
Organisationer
Hapsal Vänortsförening
Berättelser
Furusund mottagande
"I fält av silver ett från en
av vågskura bildad blå stam uppskjutande svart städ med röd sockel, över vilket en ur ett blått moln i övre vänstra hörnet framkommande röd arm svingar en svart slägga". Så beskrivs Eskilstuna stads vapen när det blev officiellt fastställt av Kungl. Maj:t år 1937.
Eskilstunas vapen kring 1945.
Flyktingars väg till Sverige
Flykten tog inte slut här utan ca 5.000 ester reste (flydde) ut ur Sverige.
Den 2 november meddelades att den berömda pianisten och författaren Käbi Laretei gått ur tiden. Käbi (kotte) vare en av de personer som färgstarkt satte estnisk exilkultur på kartan.
Vid en ålder av 92 år lämnar hon ett tomrum av minnen från tiden av Estlands första självständighet.
”Jag har en tjock bok och kamomillte, och om jag vill kan jag titta på TV-program natten igenom. Polis- och ambulanssirener tjuter som varje natt i denna stad. Vad som nu finns kvar är en känsla av tomhet, blandad med en intensiv hemlängtan och - trotts allt – frid.
En konsert är över.”
Vi minns Käbi Laretei för den hon var och de spår hon lämnar efter sig.
Esternas Arkiv Eskilstuna
Först i tur står de baltiska grupperna i KFUM. Dessa kom att först ingå som gäster och efter en tid som likställda medlemmar med svenskarna. Dock var de inte juridisk ansvariga för sin verksamhet då det vid denna tid rådde förbud för utlänningar att bedriva föreningsverksamhet. Utförliga beskrivningar finns från centralt- och lokalt håll om hur verksamheten får beskrivas.
Materialet om EMNKÜ, KFUM Estniska Avdelning i Eskilstuna är i huvudsak fullständigt i tidsperioden 1945 till början av 1960. Verksamheten verkar ha avslutats 1968.
Det finns även ett antal protokoll mellan olika styrelser och EMNKÜ samt ett flertal skrivelser. Dessa ska sättas i i rätt sammanhang. Även den Lettiska avdelningen finns med i marginalen.
Ser vi till handlingar i Eskilstuna kommuns arkiv finner vi att Estland nämns i en handling Stadsfullmäktige protokoll nr 10 1912 om Västermarken.
Afskrift af- afskrift.
BilaganA
CARL GUSTAF med Guds Nåde, Sweriges, Göthes och Vendes Konung; Stor-Furste till Finland; Hertig uti Skåne, Estland, Careien, Brehmen, Verden, Stettin, Pommern, Cassuben och Wenden; Furste till Rügen; Herre öfver Ingermanland och Wismar; så ock Phals Grefve wid Rhein i Beijern; till Jülich, Clefve och Bergen Hertig.
Wår ynnest och Nådiga benägenhet med Gud Alsmägtig. Emedan Wi hafve Resolwerat Daniel Bengtsson Uttermark, at låta den Nya Staden wid Eskilstuna, hwarest den af Oss förskrefne och priwiligerade Handtwerkare sig nidsatt på wästra sidan om Åen, förläggas, och af den deröfwer fattade desein och afritning befinnes; att till bemälte Stads-Tomter, Kyddgårdar och annat utrymme, någre Eskilstuna innewånares samt Prästebordets Åkrar och Ängar blifwa intagne; Altså är Wår nådiga wilja och befallning, at I noga tillse, huruledes dem för sådane oströdande ägor, uppå andre Orter må ske något wederlag, så wida det icke länder Oss och Kronan till skada och nachdel: I fullbringen dermed Wår nådiga wilja; och Wi befalle Eder
Gud Alsmägtig nådeligen. Datum Götheborg den 24 Maii Anno 1658.
CARL GUSTAF.
Daniel Bemer.
Lika lydande med en ibland Stadens handlingar förwarad afskrift, betygar
På Ämbetets wägnar:
Ag. Tallén.
Rätt afskrifvet, betygar
Nyköping i Landtmäterikontoret den 1 Februari 1912.
Gustaf Indebetu.
Reinhold Rademacher, född 1609, död 1668, var en industriman från Riga i Livland. Rademacher och Anna kallades till Eskilstuna av Karl X Gustav omkring år 1654. 1656 kom Reinhold Rademacher jämte ett femtiotal smidesskickliga från Kirkholm, Livland, till Eskilstuna. En av de mest framträdande smederna var Johan Kesemacher vilken 1658 omtalas som en konstrik mästare.
Rademacher betraktas ha lagt den stabila grunden för Eskilstunasmidets höga anseende. Rademacher drev smedjor i Carl Gustafs stad som var en fristad, fristående från Eskilstuna. Rademacher lockades till Eskilstuna med kungens storslagna planer på stenhus. Verkligheten blev ett betydligt mindre antal smedjor byggda i trä.
Tidvis var han på obestånd men räddade upp kriserna. Mot slutet av sin gärning fick han inte den uppskattning som borde givits, en grav i ESKILSTUNA VÄGRADES. Orsaken var konflikt kring en Tysk församling samt en åhöjning som dränkt en del av kyrkans mark intill ån.
Efter en lång process blev Rademacher förvisad till en gravsättning intill den södra väggen av Torshälla kyrka. Rademachers gravkor med ingång från kyrkan. Rademscher fick villa i något över 100 år. gravkoret rivs troligen år 1777. Kvar i kyrkan finns ingången till gravkoret markerad.