Eskilstuna Eesti Seltsi Arhiiv algatud 1944A.

Eskilstuna  Estniska  Arkiv  börjar från  1944.

Under uppbyggnad

Valmisel

Under construction


 

 



Esileht/ Start Eskilstuna

Projektbesktivning

Medarbetare

Arkivlista

Kontakt

Arkivet i Eskilstuna bakgrund

Ledningsgrupp


Estniska föreningen                Eesti Selts

Länktips

Utställningen

Andra akten

Esternas Tid


Estnisk Exilkonst 2014


Exilkonst 2016 Ebelingmuseet, Torshälla


70 år sedan den stor flykten


Organisationer

Rootsi Eestlaste Liit

Sverigeesternas Förbund


Sverige  Esterna Mellansverige


Hapsal Vänortsförening


Eesti Maja Stockholm

Eesti Maja Lund

Berättelser




Furusund mottagande


TheWhiteBook1940-1991a.pdf














 
"I fält av silver ett från en
av vågskura bildad blå stam uppskjutande svart städ med röd sockel, över vilket en ur ett blått moln i övre vänstra hörnet framkommande röd arm svingar en svart slägga".  Så beskrivs Eskilstuna stads vapen när det blev officiellt fastställt av Kungl. Maj:t år 1937.

Eskilstunas vapen kring 1945.



Flyktingars väg till Sverige


Därtill kommer fram till 1952 ca 5.000 från Diaspora-lägren (DP-lägren) i Tyskland, Belgien m.fl länder.


Flykten tog inte slut här utan ca 5.000 ester reste (flydde) ut ur Sverige.




Käbi Laretei  spelade vid den baltiska musikaftonen den 26 april 1947 i Eskilstuna.


Den 2 november meddelades att den berömda pianisten och författaren Käbi Laretei gått ur tiden. Käbi (kotte) vare en av de personer som färgstarkt satte estnisk exilkultur på kartan.


Vid en ålder av 92 år lämnar hon ett tomrum av minnen från tiden av Estlands första självständighet.


Vem spelar jag för? Bonniers. En bok utgiven 1970 tar upp episoder i hennes liv.


”Jag har en tjock bok och kamomillte, och om jag vill kan jag titta på TV-program natten igenom. Polis- och ambulanssirener tjuter som varje natt i denna stad. Vad som nu finns kvar är en känsla av tomhet, blandad med en intensiv hemlängtan och - trotts allt – frid.

En konsert är över.”


Vi minns Käbi Laretei för den hon var och de spår hon lämnar efter sig.


 

Esternas Arkiv Eskilstuna

Esternas arkiv har påbörjat digitalisering av material från 1944. I första omgången kommer de 25 första åren fram till 1970 att genomlysas.

Först i tur står de baltiska grupperna i KFUM. Dessa kom att först ingå som gäster och efter en tid som likställda medlemmar med svenskarna. Dock var de inte juridisk ansvariga för sin verksamhet då det vid denna tid rådde förbud för utlänningar att bedriva föreningsverksamhet. Utförliga beskrivningar finns från centralt- och lokalt  håll om hur verksamheten får beskrivas.

Materialet om EMNKÜ, KFUM Estniska Avdelning i Eskilstuna är i huvudsak fullständigt i tidsperioden 1945 till början av 1960. Verksamheten verkar ha avslutats 1968.

Det finns även ett antal protokoll mellan olika styrelser och EMNKÜ samt ett flertal skrivelser. Dessa ska sättas i i rätt sammanhang. Även den Lettiska avdelningen finns med i marginalen.

Ser vi till handlingar i Eskilstuna kommuns arkiv finner vi att Estland nämns i en handling Stadsfullmäktige protokoll nr 10 1912 om Västermarken.

Afskrift af- afskrift.

BilaganA

CARL GUSTAF med Guds Nåde, Sweriges, Göthes och Vendes Konung; Stor-Furste till Finland; Hertig uti Skåne, Estland, Careien, Brehmen, Verden, Stettin, Pommern, Cassuben och Wenden; Furste till Rügen; Herre öfver Ingermanland och Wismar; ock Phals Grefve wid Rhein i Beijern; till Jülich, Clefve och Bergen Hertig.

Wår ynnest och Nådiga benägenhet med Gud Alsmägtig. Emedan Wi hafve Resolwerat Daniel Bengtsson Uttermark, at låta den Nya Staden wid Eskilstuna, hwarest den af Oss förskrefne och priwiligerade Handtwerkare sig nidsatt på wästra sidan om Åen, förläggas, och af den deröfwer fattade desein och afritning befinnes; att till bemälte Stads-Tomter,  Kyddgårdar och annat utrymme, någre Eskilstuna innewånares samt Prästebordets Åkrar och Ängar blifwa intagne; Altså är Wår nådiga wilja och befallning, at I noga tillse, huruledes dem för sådane oströdande ägor, uppå andre Orter må ske något wederlag, så wida det icke länder Oss och Kronan till skada och nachdel: I fullbringen dermed Wår nådiga wilja; och Wi befalle Eder

Gud Alsmägtig nådeligen. Datum Götheborg den 24 Maii Anno 1658.

CARL GUSTAF.

Daniel Bemer.

Lika lydande med en ibland Stadens handlingar förwarad afskrift, betygar

På Ämbetets wägnar:

Ag. Tallén.

Rätt afskrifvet, betygar

Nyköping i Landtmäterikontoret den 1 Februari 1912.

Gustaf Indebetu.


Reinhold Rademacher 

Reinhold Rademacher, född 1609, död 1668, var en industriman från Riga i Livland. Rademacher och Anna kallades till Eskilstuna av Karl X Gustav omkring år 1654. 1656 kom Reinhold Rademacher jämte ett femtiotal smidesskickliga från Kirkholm, Livland, till Eskilstuna. En av de mest framträdande smederna var Johan Kesemacher vilken 1658 omtalas som en konstrik mästare.


Rademacher betraktas ha lagt den stabila grunden för Eskilstunasmidets höga anseende. Rademacher drev smedjor i Carl Gustafs stad som var en fristad, fristående från Eskilstuna. Rademacher lockades till Eskilstuna med kungens storslagna planer på stenhus. Verkligheten blev ett betydligt mindre antal smedjor byggda i trä.


Tidvis var han på obestånd men räddade upp kriserna. Mot slutet av sin gärning fick han inte den uppskattning som borde givits, en grav i ESKILSTUNA VÄGRADES. Orsaken var konflikt kring en Tysk församling samt en åhöjning som dränkt en del av kyrkans mark intill ån.

Efter en lång process blev Rademacher förvisad till en gravsättning intill den södra väggen av Torshälla kyrka. Rademachers gravkor med ingång från kyrkan. Rademscher fick villa i något över 100 år. gravkoret rivs troligen år 1777. Kvar i kyrkan finns ingången till gravkoret markerad.